Makalösa Kina

Himmelens tempel är en av Pekings största attraktioner. Området är hela 273 hektar stort och omgärdat av murar med en port i varje vädersträck.

Himmelens tempel är ett tempelområde i en stor park i södra Peking och en av stadens största attraktioner. Anläggningarna täcker hela 273 hektar, vilket är dubbelt så stor yta som Förbjudna staden. De började byggas år 1406 under Ming-dynastin (1368–1644) och stod klara 14 år senare, för att senare byggas ut och renoveras under Qing-dynastin (1644–1911). Hela det stora tempelområdet är omgärdat av murar och har numera fyra portar, en i varje väderstreck. Byggnaderna inom området har koboltblå tak av glaserat taktegel, vilket symboliserar himlen.

Den byggnad vi känner som Himmelens tempel heter egentligen Bönehallen för god skörd och är områdets huvudbyggnad. Den cirkelrunda byggnaden är 38 meter hög och byggd helt i trä på en plattform av marmor. Hallens fyra centrala huvudpelare symboliserar de fyra årstiderna, de tolv inre pelarna symboliserar årets tolv månader och de yttre tolv pelarna symboliserar de tolv timmar som det traditionella kinesiska dygnet är indelat i. Ekomuren är ett akustiskt fenomen som utgörs av en stenmur i cirkelns form med ett diametermått på 61 meter. Om man talar in i muren förs ljudet vidare och det sagda kan höras tydligt på en annan plats längs muren, långt därifrån.

Kejsaren har tidigare haft Himmelens tempel som vandringsmål och böneplats. På kvällen dagen innan vintersolståndet i december påbörjade kejsaren processionen från Förbjudna staden till Himmelens tempel. Väl framme förberedde han sig i en paviljong med fasta och tvagning. Efter påklädningen vid midnatt inväntade kejsaren soluppgången vid Himmelens altare. Han tillbad himmelen för att bland annat be om goda skördar och för att rapportera om med- och motgångar. I samband med vårens ankomst i februari hölls en liknande ceremoni.

Förbjudna staden är världens största kejserliga palats och utan tvekan en av världens främsta sevärdheter. År 1421 stod palatset färdigt. Här finns en fin samling konst och konsthantverk till beskådan för besökare.

Förbjudna staden i hjärtat av Peking, norr om Himmelska fridens torg, är världens största kejserliga palats och utan tvekan en av världens främsta sevärdheter. Palatset började byggas år 1406 under Ming-dynastin (1368–1644) på ruinerna av mongolkejsarnas (Yuan-dynastin 1271–1368) gamla palats. Efter fjorton års intensivt arbete stod det färdigt 1421, vilket var kejsar Yong Les artonde regeringsår. Förbjudna staden brukar också kallas Palatsmuseet. Kineserna kallar det helt enkelt Gugong, Gamla palatset.

Under närmare 500 år har 24 kejsare härskat härifrån. I november 1924 kördes den siste kejsaren Pu Yi ut från palatset och den 10 oktober 1925 öppnades det formellt som museum. Under de följande decenniernas politiska kaos och inbördeskrig fördes många av föremålen bort från Peking. En stor del av dessa skatter tog Chiang Kai-sheks Kuomintang-trupper med sig när de flydde till Taiwan i samband med att kommunisterna segrade 1949. Det är förklaringen till att National Palace Museum i Taipei kan visa upp en så fantastisk samling föremål! Ändå finns en utomordentligt fin samling konst och konsthantverk inne i Förbjudna staden. Av det som lämnades kvar på fastlandet hade under 1980-talet mer än en miljon föremål katalogiserats.

Den bästa utsikten över Förbjudna staden har man från toppen av Kolberget (Jingshan), i den lilla parken alldeles norr om palatset. Men även från restaurang Bologna högst upp i Capital Hotel och från Beijing Grand Hotels takterrass kan man skymta de kejsargula taken i Förbjudna staden.

Kinesiska muren är historiens största byggnadsverk. Den tog 1 800 år att färdigställa och över en miljon arbetare fick sätta livet till under arbetets gång.

Kinesiska muren säger vi på svenska. På engelska säger man Great Wall och på kinesiska Changcheng, Långa muren. Och allt är lika riktigt förstås!

Muren, som byggdes av bönder, slavar och hantverkare, är 240 mil lång och tog 1 800 år att färdigställa. Mer än en miljon av arbetarna avled under arbetet med vad som kom att bli historiens största byggnadsverk.

De allra första delarna av muren byggdes redan 500 f.Kr., men den nuvarande sträckningen bestämdes av Qin Shihuangdi, den förste kinesiske kejsaren, grundaren av riket och tillika den kejsare vars grav i Xian vaktas av den underjordiska armén av terrakotta. Han lät sammanbinda äldre murdelar och förlängde dem norrut för att hålla undan de beridna, mycket rörliga nomadfolken.

Kinesiska muren är den sevärdhet som i princip alla kinaresenärer vill besöka. Ska man besöka Kina är ett besök till muren ett absolut måste. Men vad många inte vet är att ett besök dit kan se ut på många olika sätt beroende på vilken del av muren man besöker. Dessutom finns möjlighet till en ännu större upplevelse för den som väljer att bo kvar över natten i någon av bergsbyarna vid muren.

Förr hade nästan alla kinesiska städer en stadsmur, men idag finns det tyvärr bara ett åtal kvar.

Xian är en av de få städer i Kina där den imponerande gamla stadsmuren fortfarande står kvar.

Under Tangdynastin (618-907) påbörjades byggnationen av en mur kring Xians stadskärna. Den nuvarande muren byggdes under Mingdynastins kejsare Zhu Yuanzhang tid som regent (1368-1398) och stod klar ca 1370. De magnifika murarna 12-18 meter tjocka och 12 meter höga omges av en torr vallgrav. Muren bildar en rektangel och har en omkrets av 14 km. På 120 meters avstånd byggdes det försvarstorn som gjorde det lätt att försvara muren mot anfallande trupper. Det byggdes även fyra ingångar – Södra, Norra, Östra och Västra portarna var de enda vägarna in till staden. Idag är muren i stort sett intakt men har restaurerats och på vissa platser byggts om. På ca 4 timmar kan ni ta en behaglig promenad runt hela muren. Många lokala kineser använder muren för möjlighet till rekreation och motion. Det går att hyra cyklar på muren och andra eldrivna fordon för att komma runt lite snabbare.

Den världsberömda terrakottaarmén går att beskåda i Xian. Där vakar de över sin kejsare, Qin Shihuang, som vilar i sitt mausoleum. Hans anses ha varit Kinas förste kejsare och den som bland annat började bygga Kinesiska muren.

Xian i Shanxiprovinsen är mest känt för minnena av den förste kejsaren. Men egentligen finns han överallt i det kejserliga Kina. Han var den förste kejsaren över ett enat Kina. Det arv han lämnade efter sig kom att förvaltas av nya kejsare och nya dynastier. Även om de konfucianska historikernas dom över den förste kejsaren var hård, skapade hans administrativa reformer ett nytt Kina som var starkt nog att överleva de följande två årtusendena.

Han var en stor samhällsbyggare men också en stor despot. Det berättas att det på hans tid inte fanns någon familj i hela landet som inte sörjde någon nära anhörig. Alla familjer fick lämna ifrån sig söner, fäder eller bröder som skulle slita ihjäl sig på att bygga murar eller vid uppförandet av kejsarens väldiga mausoleum.

Hans tid var 200–talet f.Kr. Han föddes år 259. Tretton år gammal besteg han tronen i riket Qin – ett av de stridande kungadömena i den tidens Kina. År 221 f.Kr. hade han besegrat alla rivaliserande stater och var härskare över hela det dåtida Kina. Det var nu han tog sig titeln Shihuangdi – Förste enväldige kejsare.

För att stärka enheten i landet lät han riva de murar som fanns mellan de forna kungadömena. Längst uppe i norr förenade han de nordliga murarna och lät bygga ut dem till det vi kallar Kinesiska muren. Men den store murbyggaren Qin Shihuang lät riva fler murar än han byggde. Han införde standardiserade längd- och viktmått för hela landet. Även skriftspråket standardiserades. Av kanske ännu större betydelse var att han bestämde att hjulaxlarnas längd skulle vara densamma över hela riket. Vägarna på den tiden utgjordes av hjulens spår på de leriga stigarna. Därmed blev det möjligt att färdas med samma vagn i alla landsändar.

Shihuangdi var övertygad om att han liksom de legendariska kejsarna regerade med himmelskt mandat. Han gjorde anspråk på att vara en av himmelen utsedd härskare. Han kunde få fruktansvärda vredesutbrott och i enväldig suveränitet beordra straffångar att kalhugga hela berg om han retat sig på någon detalj. På samma sätt utsåg han en gång ett träd till minister av femte rangen eftersom det gett honom skydd under ett oväder!

Han var utan tvekan ytterst vidskeplig och omgav sig med otaliga taoistiska magiker och trollkarlar. Qin Shihuang kunde inte uthärda tanken på sin egen bortgång. Hans alkemister var ständigt sysselsatta med uppgiften att finna livselixiret. Gång på gång utrustade han expeditioner som skulle finna Lycksalighetens öar, där de odödliga höll till. Hans vidskeplighet och dödsångest drev honom att aldrig tillbringa två nätter i rad i samma sovrum. Enbart några få betrodda eunucker visste var kejsaren hade sina nattläger.

Var det kanske skräcken för döden som fick honom att beväpna en väldig underjordisk armé intill sitt eget mausoleum? Ville han med den Långa muren inte bara stänga ute främmande ryttarfolk från norr utan också tidens gång?

Den förste kejsaren satte upp sin huvudstad i Xianyang, alldeles norr om våra dagars Xian. Han tvingade ämbetsmän från de besegrade rikena att flytta till den nya huvudstaden. Här lät han uppföra storslagna palats, men av dessa kejserliga residens finns idag bara några nätt och jämnt skönjbara rester av grunden kvar. Historikerna har beskrivit prakten och storslagenheten. Genom historikerna vet vi också mycket om hans väldiga mausoleum, där som mest hela 720 000 människor arbetade!

Men även Qin Shihuang mötte sitt öde. Lika lite som muren kunde stänga ute hans oro, kunde hans alkemister hindra att döden triumferade. År 210 f.Kr. dog kejsaren under en inspektionsresa och fyra år senare hade hela den stora dynastin fallit, den mäktiga Qin-dynastin som enligt den förste kejsaren skulle härska i "släktled efter släktled i all oändlighet".

Men det kejsarkina han skapade fortsatte under nya dynastier. Och på sätt och vis blev han ju odödlig genom den fantastiska underjordiska armé som i 2 200 år vaktat hans mausoleum. 

Utanför Shanghai finns flera så kallade vattenstäder där du möts av gamla, låga hus i traditionell stil belägna längs kanaler kantade av vackra pilträd.

Hit kommer man för att få en glimt av det gamla, traditionella Kina där tempot är lite lägre. Populära vattenstäder att besöka är bland andra Xitang, Wuzhen och Suzhou. Alla dessa är möjliga att besöka över dagen från Shanghai men det går utmärkt att spendera flera dagar där.

Yu Yuan Garden ligger i Shanghais gamla stadsdelar och är stadens mest berömda trädgård i traditionell stil.

Under den japanska ockupationen på 1940-talet förstördes stora delar av trädgården. Sedan dess har en stor del byggts upp igen och idag är trädgården en av Shanghais mest berömda sevärdheter. Det berömda tehuset Huxinting hittar ni här.